Kallt i huset på hösten med frånluftsvärmepump? Så får du varmt igen

Varför blir det kallt i huset på hösten?

Hösten är en period med stora temperatursvängningar – nätterna kan ha minusgrader samtidigt som eftermiddagarna når långt över 10 plusgrader. Värmesystemet måste då på kort tid ställa om från minimal drift till hög effekt.

Under dygnets soliga timmar skickar värmepumpen knappt ut någon värme, vilket gör att framför allt golvvärme ingjuten i betongplatta kyls ner. När kvällskylan slår till och pumpen börjar producera varmare vatten gör betongens termiska tröghet att det tar många timmar innan värmen faktiskt når ut i rummet. Till skillnad från radiatorer (element), som snabbt avger värme till luften, hinner golvvärmen sällan komma ikapp under natten – vilket skapar ett rått och kyligt inomhusklimat fram till morgonen.

Kallras och drag gör även att rummen ofta upplevs kallare än termometern visar. Kall luft sjunker längs fönster och ytterväggar och sprider sig över golvet, vilket märks mest i rum med stora glaspartier. Ett igensatt frånluftsfilter kan dessutom minska luftflödet genom värmepumpen och därmed den värme som går att återvinna. Många av de här orsakerna går att åtgärda med enkla justeringar. I många hus ligger ändå grundproblemet i att värmebehovet blir större än vad frånluftsvärmepumpen klarar på egen hand.

Så fungerar en frånluftsvärmepump och därför räcker den inte alltid

En frånluftsvärmepump tar tillvara värmen i den varma luft som ventileras ut ur huset och använder den för att värma vattnet till golvvärme, element och tappvarmvatten. Mängden värme styrs av hur mycket luft som ventileras ut, inte av hur kallt det är ute. När utetemperaturen sjunker ökar husets värmebehov, medan ventilationsluften innehåller ungefär lika mycket värme som tidigare. Det skapar några begränsningar som blir tydliga under den kalla delen av året.

• Effekten är begränsad när det är riktigt kallt ute
• Elpatronen kopplas in oftare och driver upp elkostnaden
• Systemet reagerar långsamt vid snabba väderomslag
• Golvvärme och element hinner inte alltid med

När kompressorn inte räcker till tar tillsatsvärmen över, oftast i form av en elpatron som värmer med direktverkande el. Varje kWh värme från elpatronen kostar därmed en kWh el, vilket gör den till det dyraste sättet att värma huset. Det betyder inte att frånluftsvärmepumpen är ett dåligt val, eftersom den gör ett bra jobb med grundvärme, ventilation och varmvatten. Under hösten och vintern behöver den däremot ofta hjälp för att hålla en jämn och behaglig temperatur.

Kalla golv och kalla element är vanliga tecken på att värmen inte räcker

Kalla golv trots golvvärme är ett av de vanligaste problemen i hus med frånluftsvärmepump. Golvvärme arbetar med låg vattentemperatur och stor yta, vilket gör den behaglig och energieffektiv. Samma egenskaper gör den också långsam att reagera när det plötsligt blir kallt ute. Om framledningstemperaturen dessutom är för låg räcker värmen inte till för att hålla golvytan varm. Golvet blir då det första stället där bristen på värme märks.

Kalla element kan ha flera orsaker, och det är bra att utesluta de enkla först. Luft i systemet gör att elementen blir varma upptill men kalla nedtill, och det åtgärdas med en luftningsnyckel. Stängda eller fastnade termostatventiler kan också hindra varmvattnet från att nå elementet. Om alla element i huset är ljumna ligger orsaken oftare i värmekurvan eller i att värmepumpen inte räcker till. Då hjälper det inte att lufta, utan inställningarna behöver ses över.

Det kan vara svårt att avgöra vad som är orsaken när huset känns kallt. Symptomen liknar varandra, men åtgärderna skiljer sig ganska mycket åt. Ett kallt golv i ett enskilt rum pekar på något annat än kalla golv i hela huset. På samma sätt säger det mycket om elpatronen går ofta eller bara vid enstaka tillfällen. Tabellen nedan sammanfattar vanliga symptom, vad de ofta beror på och vad du kan göra själv.

Vilken inomhustemperatur rekommenderas?

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd bör temperaturen inomhus inte understiga 18 grader. För känsliga grupper, som äldre, små barn och personer med vissa sjukdomar, är riktvärdet i stället 20 grader. Folkhälsomyndigheten råder också att värmen styrs mot 20 till 23 grader, eftersom de flesta upplever det som behagligt. Riktvärdet för golvtemperatur är minst 16 grader, och minst 18 grader för känsliga grupper.

Hur varmt det känns beror inte bara på luftens temperatur. Ett rum med 21 grader kan upplevas kallt om golvet är kallt och det drar från fönstren. Samtidigt påverkar varje grad kostnaden, eftersom energibehovet för uppvärmning minskar med ungefär fem procent för varje grad lägre inomhustemperatur. Målet är därför en jämn värme som känns behaglig, snarare än att höja temperaturen mer än nödvändigt.

Steg 1: Kontrollera filter och ventilation

Frånluftsfiltret är det första du bör kontrollera innan några inställningar ändras. Ett igensatt filter minskar luftflödet genom värmepumpen, och då finns det mindre värme att ta tillvara. Filtret ska rengöras eller bytas så ofta som tillverkaren anger, och många värmepumpar påminner själva i displayen när det är dags. Det är en enkel åtgärd som ofta ger märkbart bättre effekt.

Ventilationen behöver också fungera som den ska för att frånluftsvärmepumpen ska kunna arbeta. Frånluftsdonen i kök, badrum och tvättstuga får inte vara igensatta, och uteluftsdon eller spaltventiler behöver vara öppna så att ny luft kan komma in. Det kan vara frestande att strypa ventilationen för att hålla kvar värmen, men det minskar värmepumpens effekt och ökar risken för fukt och dålig luft. Kontrollera även att ventilationen inte har ställts ned under sommaren och sedan glömts kvar på en lägre nivå.

Steg 2: Justera värmekurvan

Värmekurvan styr hur varmt vatten värmepumpen skickar ut till golvvärme eller element beroende på utetemperaturen. Kurvan har två grundinställningar, lutning och förskjutning, som påverkar värmen på olika sätt. Lutningen avgör hur mycket framledningstemperaturen ökar när det blir kallare ute, och den behöver oftast höjas om det är kallt inne när det är kallt ute. Förskjutningen höjer eller sänker hela kurvan lika mycket och används främst när det är kallt inne även vid milt väder. Ändra ett steg i taget och vänta minst ett dygn innan nästa justering, eftersom systemet behöver tid att stabilisera sig.

På Nibes frånluftsvärmepumpar ändras förskjutningen direkt i startmenyn under inomhusklimat och värme. Kurvans lutning finns under de avancerade inställningarna, och i F730 och F750 ligger den under meny 1.9.1. Nibe använder även gradminuter för att avgöra när tillsatsvärmen ska kopplas in. Den inställningen styr samspelet mellan kompressor och elpatron och bör som regel lämnas orörd. Felaktigt inställda gradminuter kan göra att elpatronen går mer än nödvändigt.

På IVT och Bosch ställs värmekurvan in via värmeinställningarna i displayen, men benämningar och menyer skiljer sig mellan modeller. Manualen till just din modell visar var inställningarna finns och vilka värden som gäller som utgångsläge. Har huset golvvärme behöver kurvan normalt vara flackare än för radiatorer, eftersom golvvärme arbetar med lägre framledningstemperatur. Höj därför försiktigt och räkna med att det kan ta upp till två dygn innan hela effekten märks. En för hög kurva ger visserligen varma golv, men kan också göra det för varmt i rummen när vädret blir milt igen.

Steg 3: Komplettera med en rumsgivare

En frånluftsvärmepump styrs i grunden av utegivaren, som mäter temperaturen utomhus. Utifrån den räknar värmepumpen fram hur mycket värme huset borde behöva enligt värmekurvan. Värmepumpen vet däremot inte hur varmt det faktiskt är inne. Solinstrålning, en tänd kamin eller hård blåst kan därför ge en helt annan inomhustemperatur än kurvan räknar med. En rumsgivare fyller den luckan.

Rumsgivaren, som också kallas innegivare, mäter temperaturen inomhus och skickar informationen till värmepumpen. Värmepumpen kan då justera värmen efter hur varmt det faktiskt är i huset, inte bara efter vad kurvan förutspår. Till Nibes frånluftsvärmepumpar, till exempel F750, finns rumsgivaren RTS 40, och till Nibes S-serie finns rumsenheten RMU S40. Även andra tillverkare har motsvarande tillbehör till sina värmepumpar. I Nibes värmepumpar aktiveras rumsgivaren i inställningarna efter installationen.

Var rumsgivaren sitter avgör hur väl den fungerar. Den bör placeras på en innervägg i ett centralt rum där temperaturen är representativ för huset. Fönster, kamin, element och direkt solljus påverkar mätningen och bör därför hållas på avstånd. En rumsgivare i hallen nära ytterdörren eller i ett soligt fönster ger lätt missvisande värden. Rätt placerad gör den att värmen blir jämnare och att huset reagerar bättre på väderomslag.

Steg 4: Smart styrning av värmepumpen

Smart styrning gör att värmepumpen kan anpassa sig efter fler faktorer än bara utetemperaturen. Väderprognos, inomhustemperatur och elpris kan då vägas in när värmen planeras. Det gör att värmen kan byggas upp innan en kall natt, i stället för att systemet reagerar först när det redan blivit kallt. För hus med golvvärme är det extra värdefullt, eftersom golvvärmen behöver lång tid på sig. Samtidigt kan uppvärmningen flyttas till timmar när elen är billigare.

Ngenic Tune är en smart termostat som fungerar med många frånluftsvärmepumpar. Den består av en styrenhet och en egen innegivare och styr värmen utifrån väderprognoser och inomhustemperatur. Innan du köper behöver du kontrollera hos Ngenic att just din värmepumpsmodell är kompatibel. Vissa tillverkare har även inbyggda funktioner för samma ändamål. Nibes Smart Price Adaption låter en uppkopplad värmepump anpassa driften efter elpriset.

Smart styrning kan ge jämnare värme och lägre elkostnad med den värmepump du redan har. Det är däremot viktigt att förstå vad tekniken inte kan göra. Smart styrning skapar ingen ny värme och ökar inte frånluftsvärmepumpens maximala effekt. Om värmebehovet är större än vad värmepumpen klarar kommer elpatronen fortfarande att behöva gå. I de husen behövs ett komplement som faktiskt tillför mer värme.

Steg 5: Komplettera frånluftsvärmepumpen med en luftvärmepump

När inställningarna är justerade och det fortfarande är kallt i huset, eller när elpatronen går ofta, är en luftvärmepump ett effektivt komplement. Den hämtar värme från uteluften och tar över en del av värmebehovet från frånluftsvärmepumpen. Frånluftsvärmepumpen fortsätter samtidigt att sköta grundvärmen, ventilationen och varmvattnet. Eftersom en luft-luftvärmepump värmer luften direkt reagerar den snabbt, och skillnaden märks ofta redan första kvällen. Elpatronen behöver då gå betydligt mindre under vintern.

Placeringen avgör hur väl värmen sprids i huset. En luftvärmepump placeras helst i en öppen och central del av bostaden, som en hall eller ett vardagsrum med öppning mot kök och övriga rum. I hus med golvvärme och rumstermostater kan golvet i samma rum kännas svalare, eftersom termostaten stryper golvvärmen när luften redan är varm. Det går att balansera med rätt inställningar på både luftvärmepumpen och golvvärmen. Vid ett gratis hembesök går en installatör igenom huset och föreslår en placering som fungerar ihop med det befintliga systemet.

Som komplement till en frånluftsvärmepump behövs en modell som är byggd för nordiskt klimat och levererar värme även vid låga utetemperaturer. Mitsubishi Kazan Arctic 20 är gjord för nordiska förhållanden och fungerar ned till minus 35 grader. För mindre ytor kan Mitsubishi Netsu Nordic 20 vara ett alternativ, som levererar 2,7 kW värme vid minus 15 grader. Alla luftvärmepumpar tappar en del effekt när det blir riktigt kallt, och hur väl en luftvärmepump klarar minusgrader skiljer sig mellan olika modeller. Tabellen nedan visar skillnaden mellan att enbart ha frånluftsvärmepump och att komplettera med en luftvärmepump.

Hur mycket el kan du spara med en luftvärmepump?

Den värme som elpatronen producerar i dag är den dyraste värmen i huset, och det är där en luftvärmepump gör störst skillnad. Elpatronen ger en kWh värme för varje kWh el, medan en luftvärmepump hämtar största delen av värmen från uteluften. Hur effektiv luftvärmepumpen är anges som SCOP, ett genomsnittsvärde för hela uppvärmningssäsongen. Mitsubishi Kazan Arctic 20 har SCOP 5,2, vilket betyder att den i genomsnitt levererar drygt fem kWh värme för varje kWh el. För den värme som luftvärmepumpen tar över från elpatronen kan elförbrukningen därmed minska med upp till 80 procent.*

Ett räkneexempel visar vad det kan betyda i kronor. Anta att elpatronen i dag levererar 3 000 kWh värme under en vinter. Med SCOP 5,2 behöver luftvärmepumpen cirka 580 kWh el för att leverera samma mängd värme. Det motsvarar en minskning med ungefär 2 420 kWh. Med ett totalt elpris på 2 kronor per kWh blir besparingen närmare 4 800 kronor per år.*

Elpriset är ofta som högst under vintern, och det är också då en luftvärmepump gör mest nytta. Elprisprognosen för vintern 2026 visar varför prisskillnaderna mellan årstiderna kan bli stora. Hos elnätsbolag med effekttariffer beräknas dessutom en del av nätavgiften på de högsta effekttopparna. En elpatron som slår till samtidigt som andra apparater bidrar till sådana toppar, och färre toppar kan därför ge en lägre nätavgift. Ju fler kalla månader luftvärmepumpen hinner arbeta, desto större blir den sammanlagda besparingen.

*Kalkylen är ett exempel. Den avser den uppvärmningsenergi som luftvärmepumpen tar över från elpatronen och bygger på SCOP-värde i medelklimat enligt EN 14825 och ett antaget totalt elpris på 2 kronor per kWh, inklusive nätavgift, energiskatt och moms. Vid riktigt låga utetemperaturer är verkningsgraden lägre än säsongsgenomsnittet. Den faktiska besparingen påverkas av husets isolering, planlösning, hur mycket elpatronen går i dag, luftvärmepumpens placering och aktuellt elpris.

Inselo hjälper dig att få varmt inför vintern

Är det fortfarande kallt i huset efter att inställningarna justerats kan Inselo hjälpa till att hitta en lösning som passar just ditt hus. Det handlar om att välja rätt modell, placera den där den gör mest nytta och få den att samverka med frånluftsvärmepumpen. Sortimentet av luftvärmepumpar omfattar modeller för både mindre ytor och större villor i kallt klimat. Valet beror på husets storlek, planlösning och hur stor del av värmebehovet luftvärmepumpen ska ta. Effekt, ljudnivå och placering är några av de saker som avgör valet, och de beskrivs i guiden om vad du ska tänka på innan du köper luftvärmepump.

Ett gratis hembesök är ett bra första steg för den som är osäker på vilken lösning som passar. En installatör besöker huset, går igenom förutsättningarna och lämnar en offert på både produkt och arbete. Offerten visas både med och utan ROT-avdrag, så att det är tydligt vad det kommer att kosta. Själva installationen av luftvärmepumpen utförs så att anläggningen fungerar ihop med det befintliga värmesystemet. Hembesöket förutsätter att det finns en installatör i ditt område.

En luftvärmepump behöver underhåll för att fortsätta leverera värme effektivt år efter år. Filtren behöver rengöras regelbundet, och utomhusdelen ska hållas fri från löv, snö och is. Med regelbunden service av luftvärmepumpen kontrolleras att anläggningen fungerar som den ska innan vintern. Ju tidigare på hösten luftvärmepumpen kommer på plats, desto fler kalla månader hinner den bidra till lägre elkostnad. Hör av dig till oss så hjälper vi dig att få ett varmare hem inför vintern.